Jag vet jag suger, är seg på att uppdatera men men..

Hälsade på skolan två gånger innan jag (I måndags) faktiskt började!

Helt galet.

Första två besöken bestod egentligen av att Flickor sprang runt och vinkade till mig, utbrast "kawaii!!" och viskandes sprang dä rifrån. Humm..

Men skolan verkar otroligt bra. Med otroligt många datorer. Tror de har runt 300 st.
Skolan är även helt galet stor, jag kommer gå vilse. Läskigt.

Det är tre stora byggnader med 4 våningar vardera, och masoor av trapper överallt. Känns lite som ett modern version av Hogwarts. Man vet liksom inte riktigt vart man kommer hamna när man tar en trappa.

Vi har även ett 7/11 i skolan! Hahahhahaahha.. Jag kommer bli tjock!

Måndag:

Denna dag började med att jag mötte upp med en av studenterna ifrån skolan. Hon bor vid samma station som jag, så rektorn bad henne möta upp med mig. Tillsammans gav vi oss iväg!

Mitt på Yokohama stationen stötte jag på Elijah! Hahahhaha så sjukt random att jag vet inte vad. -Han är en utbytesstudent ifrån Australien.- Ganska coolt att vi lyckades springa in i varandra. Jag menar, Yokohama staionen är STOR. Men kul var det iallfall.

Jag kom till skolan ungefär 20 minuter för tidigt. Men det gjorde inte så mycket egentligen.

Det första som händer är att jag ska "hålla tal" inför alla lärare. Ett tal var det väl egentligen inte.
 Utan mer:

Sen kan vi ju lägga till en hel del "ehhhm" och "eeehhh" mem that's beside the point..

Talet inför alla lärare var ganska nervöst. Men sen kom det jag verkligen var nervös för.

Den stora välskomstcermonin!

HAHAHHAHA, alla sitter I rader I Gymnastiksalen, beroende vilken klass de tillhörde. Mitt I allt hör jag mitt namn, vilket betydde att jag skulle gå upp på scen och presentera mig.

Hade förberett allt på Japanska. Men blev för nervös så jag ändrade mig I sista sekund.

Folk verkade lyssna på mig ganska väl, och små utropp kom lite då och då. Pratade dock inte alls länge, Utan sa ungefär samma sak som I lärarrummet. Hah

Efteråt belv jag eskorterad till mitt klassrum.

Jag går I en "all girls" klass. Vilket är väldigt... jobbigt. Hahha Tjejer har nämligen tendensen att prata. Oavbrutet.

Men alla var otroligt snäll och hjälpsamma, och försökte på knaglig engelska förklara var som hände.

Det värsta med att börja I en skola där du inte kan språket är att du känner dig som en 3åring.
Nej värre, som en invaldig 3åring. Man förstår inte något, och det endå jag kan säga är "hai, Haaaai, och Haii..."

Tisdag:

Vi hade lov denna dag. Vilket jag spenderade med att sova och sen äta donuts. Min donuts och cola diet har gjort så att jag gått ner ett kilo! Det ni.. mums.

Onsdag:

Detta  var en spännande dag. Mycket hände, jag tänker ta upp det viktigaste!

På morgonen hade de en avskedcermoni för de lärare som slutar detta år och de som går I pension.
3dje klasarna grät. Jag kände mig helt lost!

Skålrådet sa också några välkomstord till förstaklassarna. Och Sky en till utbytesstudetn ifrån Australien var tvungen att hålla sitt tal. Hennes var mycket längre än mitt, och hon bar till och med skoluniform. Något som jag försöker undvika så mycket som jag kan. Jag och korta kjolar går INTE ihop.

Denna dag var jag tvungen att stanna kvar till eftermiddagen. Eftersom då skulle de ha "School Club Orientation" för alla ettor... Och mig!

Jag och några tjejer I min klass satt och spelade kort tills vi var tvugna att gå. Mysigt att kunna göra något roligt utan att behöva känna sig som en invalid 3åring.

När jag kom in I gympa salen så satt det bara en klunga med killar längst bak. Min första tanke var att gå och sätta mig någonstanns och läsa. Men ångrade mig, och sa till mig själv att sluta vara så feg.

Så jag fattade mod, och frågade killarna om jag kunde sitta där med　dem, eftersom jag inte visste vart jag skulle.

Så det hela slutade med att jag satt I kill klungan. (ska förklara I slutet av texten vad det är) Alltså, Jag och ung. 30 killar. HAHHAHA.

De var förvånade att jag ville sitta där, men de var urgulliga och förklarade allt som hände för mig. Jag har ju ganska svårt att f;rstå Japanskan!

Efter ett tag försvann de mer och mer, eftersom de var tvugna att visa upp sina klubbar.

Så jag började läsa ist. Då kom det fram en kille och frågade om jag pratade tyska. (ftersom han hört någonstanns ifrån att jag gjorde det. )

Så vi satt och pratade tyska I en timma, och det visade sig..

1. Han har bott 5 år I Schweiz. Samtidigt som jag bodde där!
2. Han är född I tyskland. Precis som jag är!

Killarna ｆörklarade även för mig att det ör svårt att prata med tjejerna I den här skolan. De vill tydligen inte riktigt öppna sig för killarna.

Det var även därför som de var så förvånade när -själv- frågade om jag kunde sitta med dem.

Mitt schema ser just nu ut såhär: